Alla hjärtans dag

Kärleken till en pizza, mums!

Happy Lupercalia!

Så var en av de mest kommersiella dagarna här, en dag då du ska visa din uppskattning till den du älskar mest. Blomsterbutikerna är fulla med förvirrade unga som äldre män, som försöker klura ut vad hjärtat i deras liv skulle uppskatta just idag. Oftast lär det sluta i någon sorts besvikelse, för den enas tankar och önskemål ytterst sällan är detsamma som den andres. 

Så varför inte visa uppskattning året om, lite då och då, istället för att endast slå stort en gång om året?

När det kommer till den historiska biten kring Alla Hjärtans Dag, Valentine’s Day, så går åsikterna i sär. Att denna dag började firas i Sverige mycket sent, det kan vi vara överens om. Och att den kom till oss via handeln, kan vi också vara överens om. Men varifrån det hela fick sin början, är en helt annan sak.

Alla hjärtans dag sägs ha ett medeltida ursprung. Namnet härstammar från ett romerskt helgon, Valentin. Denna dag, den 14 februari, då fåglarna bildade par och i länder som England och Frankrike utsågs byns pojkar och flickor till par för ett år, på låtsas. Så det har varit en romantikens dag för dessa länder och de första korten kom till på 1400-talet och 300 år senare kom de kommersiella korten. Vårens första dag var här.

En legend berättar om den fängslade Valentin, som skrev ett brev till fångvaktarens dotter innan han dog och undertecknade det med „din Valentin“. Högtiden har även en koppling till en romersk högtid som firades i mitten av februari. Det finns även myter om att den kristna kyrkan skulle ha beslutat om att placera firandet av Sankt Valentine i mitten av februari, för att sno det hedniska firandet av Lupercalia. En order, Luperci, med romerska präster samlades i en helig grotta där spädbarnen Romulus och Remus, grundarna av Rom, tros ha blivit vårdade av en vargliknande figur. Det offrades en get och en hund - för fertilitet och för rening. Getskinnet skulle doppas i offerblod och sedan skulle de ut på gatorna och slappa till både kvinnor och åkrar. Ingen kvinna blev rädd eftersom en slapp av detta slag ansågs bara vara till fördel - de skulle bli mer fertila under året som kom. Kvinnorna placerade även sina namn i en stor urna och där ur fick stadens ungkarlar välja ett namn och bli ihopkopplade med kvinnan. Dessa matchningar slutade oftast i äktenskap. 

Påven Gelasius gillade inte detta blodiga slappande och förbjöd firandet av Lupercalia. Enligt historiska undersökningar så ska det ha funnits en St. Valentine som verkligen levde och inspirerade till just firandet av helgonet. Men sedan har det funnits runt ett dussin med jeppar som hette St. Valentine, inklusive en påve. Så vill du fira en Valentine eller kanske även en Valentina (en kvinnlig martyr), så kan du göra detta flera gånger om året. Inte bara den 14 februari, utan även den 3 november, 7 januari, 25 juli, 6 juli eller 30 juli.

Så, oavsett om du firar och vad du firar - så hoppas jag att det blir en bra dag för dig!