Världsdiabetesdagen

Den 14 november uppmärksammades Världsdiabetesdagen runt om i världen. Det är en dag, då blickarna är på alla de som lever eller har en risk att bli diabetiker. Den startades av IDF (International Diabetes Federation) och WHO 1991 för att uppmärksamma att diabetes är något som ökar stort i världen. Från och med 2007 är även FN med i arbetet. Diabetes har blivit ett hot mot den globala hälsan och det är något unikt eftersom det är en sjukdom som inte smittar. Men den är ändå pandemisk. Det är viktigt att öka kunskapen om diabetes, för det finns så många fördomar där ute. Att det just firas den 14 november är att Frederick Banting föddes just den 14 november och han tillsammans med Charles Best upptäckte insulinet. 

Jag „firade“ den dagen med att ha lågt socker. Började på morgonen och fortsatte hela dagen. Inte förrän till natten kom rekylen, vilket gav mig högt socker. Var inne i stan för att fixa lite varmare kläder till barnen. De växer som ogräs, även om de är tonåringar och tros ha växt klart. Snön och kylan gjorde att vi mer eller mindre vaknade till och började fundera om de hade vad som krävdes för plötsliga snöstormar. All rörelse mellan alla affärer för att hitta det bästa gjorde att sockret fick sig en dust. 

Det är den jobbiga biten med diabetes, de låga nivåerna. De högre kan jag hantera utan några som helst problem. Något annat jag tycker är jobbigt är de underliga åsikterna som finns. Allt från att en får skylla sig själv att man fick diabetes - för ja, du åt ju så mycket godis, drack så mycket sockerdricka och andra underliga egentillverkade anledningar. Och för det tredje - alla de som vill öka kunskapen och minska fördomarna om diabetes - genom att skrämma slag på befolkningen. Jag tror inte att det är rätt väg att gå. Det är läskigt nog att plötsligt sitta där och ha något som relateras till något hemskt och att den medicin du får är dödlig. 

Information är viktigt, men gärna utan att dumförklara vare sig ungdomar, vuxna eller äldre som har diabetes. Det är svårt nog med blickar och kommentarer från ovetande folk. Vi lever mitt i diabetesen - det är prover, insulin, spring hos läkare och sköterskor. Varje värde påverkar dig på något sätt. Vi är inte allergiska mot socker, vi har inte gjort så att vi fick diabetes och vi blir inte friska, hur duktiga vi än är på att sköta om oss. 

Men varje diabetiker har rätt till ett gott liv utan massa förutfattade meningar.