Mot vinter

På vägen hem

För någon vecka sedan var det höstlov för skolorna här i området. Som brukligt planerade vi in en tur till min svärmor i Blekinge. Det är vår sköna vecka nere vid kusten, stugan och skogen. Så blev det även denna gång, fast med två dagar mindre på grund av att maken jobbade. Vi funderade dock ett tag om vi skulle komma iväg, med tanke på att det varnades om snöoväder och halka. 

Men vi kom iväg och det var lugnt med vädret tills vi kom till Jönköping. Snö i mängder, halt och räfflade vägar. Om det bara hade stannat där, så hade det väl varit rätt okej. Men det snöade från alla håll, vissa körde som om det var en ljus sommardag och den tunga trafiken segade sig fram. En bit utanför Jönköping blev det grönt, barmark och inte en flinga. Det var som att kliva över en tröskel från vinterland till något i höstskrud. Men så är det, höglandet drar till sig snön.

Rosorna i full blom, i november. Himlen skönt blå!

Minnen från sommaren 

Kyrkogården

Vi kom fram hela och det var skönt att bädda ut och sova. Dagen efter var en solig och skön dag i Karlshamn. Himlen var alldeles blå! Rosorna blommade! Men den dagen vi skulle upp till stugan, så regnade det och var kyligt. Vi kollade läget, besökte makens moster och morbror, åkte ner till sjön och besökte kyrkogården. Var skönt att se sig omkring i skogen en höstdag, även om det regnade.

På söndagen hade vi resan hem att fundera kring. Det hade lovats snö längs med den biten vi kör på och hela östkusten, en bit in mot land. Men även denna gång hade vi turen med oss. Vägen hem blev lugn, det kom snö och var halt på sina ställen - men inget kaos. Var skönt att vara hemma igen och vardagslunken kom igång dagen efter. 

Morgondimma

Idag vaknade vi till en dimmig dag, i ett rosa skimmer. Vintern är på väg.